På väg hem från att ha träffat sjuksköterskan jag ska göra en av mina praktiker hos. Jag var stressad, nervös och snubblade på mina egna ord de första tio minuterna vi pratade. Som jag alltid gör när jag träffar nya människor, som jag vet att jag ska spendera mycket tid med, men vet ni? Det känns så himla bra! Efter bara en halvtimme med henne så kände jag att jag tyckte om den här människan. Är så glad! För just den här praktiken är psykiatri, och jag har inte varit i kontakt med det alls förutom i böckernas värld, därför behövde jag verkligen en handledare som jag passar med och jag tror det kommer bli grymt bra.